Referenser

  1. Läkemedelsverket. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket [uppdaterad 2017‍-‍12‍-‍04; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/lagar-och-regler/foreskrifter/2012-14-konsoliderad

  2. Bouvy JC, De Bruin ML, Koopmanschap MA. Epidemiology of adverse drug reactions in Europe: a review of recent observational studies. Drug Saf. 2015;38(5):437‍-‍53.

  3. Jönsson AK, Hakkarainen KM, Spigset O, Druid H, Hiselius A, Hägg S. Preventable drug related mortality in a Swedish population. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2010;19(2):211-5

  4. Norlén P, Lindström E, redaktörer. Farmakologi. Fjärde upplagan. Stockholm: Liber; 2021.

  5. Rawlins MD. Clinical pharmacology. Adverse reactions to drugs. Br Med J (Clin Res Ed). 1981;282(6268):974‍-‍6.

  6. Pirmohamed M, James S, Meakin S, Green C, Scott AK, Walley TJ, et al. Adverse drug reactions as cause of admission to hospital: prospective analysis of 18 820 patients. BMJ. 2004;329(7456):15‍-‍9.

  7. Svensk gastroenterologisk förenings arbetsgrupp. Utredning av patologiska leverprover Bakgrundsdokumentation. [Internet]. Stockholm: Svensk Gastroenterologisk Förening [uppdaterad 2019‍-‍03‍-‍25; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://svenskgastroenterologi.se/wp-content/uploads/2019/05/patologiska_leverprover-bakgrundsdokumentation_2019.pdf

  8. Edwards IR, Aronson JK. Adverse drug reactions: definitions, diagnosis, and management. Lancet. 2000;356(9237):1255‍-‍9.

  9. Aronson JK, Ferner RE. Joining the DoTS: new approach to classifying adverse drug reactions. BMJ. 2003;327(7425):1222-5.

  10. Ritter J, Flower RJ, Henderson G, Loke YK, Rang HP. Rang and Dale's Pharmacology. Ninth Editions. Amsterdam: Elsevier. 2019;136‍-‍7.

  11. Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen [uppdaterad 2017‍-‍11; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-6-7.pdf

  12. SBU. Skattning av njurfunktion. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU‍-‍rapport nummer 214.

  13. Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för njursjukdomar. Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel [Internet]. Stockholm: Janusinfo, Region Stockholm  [uppdaterad 2023‍-‍01‍-‍31; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://www.janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/njursjukdomar/njursjukdomar/beraknaochbeaktanjurfunktionenvidvalochdoseringavlakemedel.5.3daa1b3d160c00a26d22fe0.html

  14. Björnsson ES, Jacobsen EI, Einarsdottir R, Chalasani N. Discrepancies in liver disease labeling in the package inserts of commonly prescribed medications. Gastroenterology. 2015;148(2):269-73.

  15. Ritter J, Flower RJ, Henderson G, Loke YK, Rang HP. Rang and Dale's Pharmacology. Ninth Editions. Amsterdam: Elsevier; 2019. Kapitel 9.

  16. Lindqvist Appell M, Mårtensson LG, Almer S, Peterson C. Nyttan av farmakogenetik för en mer individualiserad behandling - Exemplet tiopuriner vid inflammatorisk tarmsjukdom och barnleukemi. Läkartidningen. 2015;112.

  17. European Medicines Agency (EMA). Restriktioner för användning av kodein för smärtlindring hos barn – CMDh godkänner PRAC:s rekommendation [Internet]. London: European Medicines Agency (EMA) [uppdaterad 2013‍-‍06‍-‍28; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/documents/referral/codeine-article-31-referral-restrictions-use-codeine-pain-relief-children-cmdh-endorses-prac_sv.pdf

  18. Koren G, Cairns J, Chitayat D, Gaedigk A, Leeder SJ. Pharmacogenetics of morphine poisoning in a breastfed neonate of a codeine-prescribed mother. Lancet. 2006;368(9536):704.

  19. Europeiska kommissionen. Kommissionens direktiv 2003/63/EG av den 25 juni 2003 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. [Internet]. Luxemburg: Europeiska kommissionen [uppdaterad 2003‍-‍06‍-‍25; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1481635513579&uri=CELEX:32003L0063

  20. Welin M, Liliemark J. Biosimilarprodukter jämförbara med originalpreparaten. Läkartidningen. 2009;106(23):1547‍-‍8.

  21. Talbot JCC, Aronson JK, Stephens MDB, editors. Stephens' detection and evaluation of adverse drug reactions: principles and practice. 6:e upplagan. Chichester, West Sussex, UK: John Wiley & Sons; 2012. Kapitel 12.

  22. Ritter J, Flower RJ, Henderson G, Loke YK, Rang HP. Rang and Dale's Pharmacology. Ninth Editions. Amsterdam: Elsevier; 2019. Kapitel 57.

  23. Gahrton G, Juliusson G, redaktörer. Blodets sjukdomar: lärobok i hematologi. 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2012.

  24. Curtis BR. Drug-induced immune neutropenia/‌agranulocytosis. Immunohematology. 2014;30(2):95-101.

  25. European Medicines Agency (EMA). Summary information on referral opinion following arbitration pursuant to article 30 of council directive 2001/83/EC for Leponex and associated names. [Internet]. London: The European Agency for the Evaluation of Medicinal Products [uppdaterad 2002‍-‍12‍-‍12; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/documents/referral/summary-information-referral-opinion-following-arbitration-pursuant-article-30-council-directive/83/ec-leponex-associated-names-international-non-proprietary-name-inn-clozapine-background-inform_en.pdf

  26. Arnold DM, Nazi I, Warkentin TE, Smith JW, Toltl LJ, George JN, et al. Approach to the diagnosis and management of drug‍-‍induced immune thrombocytopenia. Transfus Med Rev. 2013;27(3):137‍-‍45.

  27. Salter BS, Weiner MM, Trinh MA, Heller J, Evans AS, Adams DH, et al. Heparin-Induced Thrombocytopenia: A Comprehensive Clinical Review. J Am Coll Cardiol. 2016;67(21):2519-32.

  28. Verbalis JG, Goldsmith SR, Greenberg A, Korzelius C, Schrier RW, Sterns RH, et al. Diagnosis, evaluation, and treatment of hyponatremia: expert panel recommendations. Am J Med. 2013; 126(10 Supplement 1):S1‍-‍42.

  29. de Filette J, Andreescu CE, Cools F, Bravenboer B, Velkeniers B. A Systematic Review and Meta-Analysis of Endocrine-Related Adverse Events Associated with Immune Checkpoint Inhibitors. Horm Metab Res. 2019;51(3):145-56.

  30. Willis M, Robertson NP. Drug safety evaluation of alemtuzumab for multiple sclerosis. Expert Opin Drug Saf. 2014;13(8):1115‍-‍24.

  31. Narum S, Westergren T, Klemp M. Corticosteroids and risk of gastrointestinal bleeding: a systematic review and meta-analysis. BMJ Open. 2014;4(5):e004587.

  32. Lamore SD, Kohnken RA, Peters MF, Kolaja KL. Cardiovascular Toxicity Induced by Kinase Inhibitors: Mechanisms and Preclinical Approaches. Chem Res Toxicol. 2020;33(1):125‍-‍36.

  33. Rorsman H, Wahlgren C. Rorsmans Dermatologi, venereologi. Tionde upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2022.

  34. Chung WH, Wang CW, Dao RL. Severe cutaneous adverse drug reactions. J Dermatol. 2016;43(7):758‍-‍66.

  35. Talbot JCC, Aronson JK, Stephens MDB, redaktörer. Stephens' detection and evaluation of adverse drug reactions: principles and practice. 6th edition. Chichester, West Sussex, Storbrittannien: John Wiley & Sons; 2012. Kapitel 2.

  36. Marzano AV, Borghi A, Cugno M. Adverse drug reactions and organ damage: The skin. Eur J Intern Med. 2016;28:17‍-‍24.

  37. Helgadottir H, Falkenius J, Eriksson H, Girnita A, Sahlberg L, Bensing S, et al. Immunrelaterade biverkningar i hud, endokrina organ och leder. Läkartidningen. 2021;118.

  38. Sidoroff A, Halevy S, Bavinck JN, Vaillant L, Roujeau JC. Acute generalized exanthematous pustulosis (AGEP)--a clinical reaction pattern. J Cutan Pathol. 2001;28(3):113‍-‍9.

  39. Choudhary S, McLeod M, Torchia D, Romanelli P. Drug Reaction with Eosinophilia and Systemic Symptoms (DRESS) Syndrome. J Clin Aesthet Dermatol. 2013;6(6):31‍-‍7.

  40. Sola CA, Beute TC. Erythema multiforme. J Spec Oper Med. 2014;14(3):90‍-‍2.

  41. Björnsson ES. Drug‍-‍induced liver injury: an overview over the most critical compounds. Arch Toxicol. 2015;89(3):327‍-‍34.

  42. Sarges P, Steinberg JM, Lewis JH. Drug‍-‍Induced Liver Injury: Highlights from a Review of the 2015 Literature. Drug Saf. 2016;39(9):801-21.

  43. Chalasani N, Björnsson E. Risk factors for idiosyncratic drug‍-‍induced liver injury. Gastroenterology. 2010;138(7):2246‍-‍59.

  44. Lee WM. Drug‍-‍induced acute liver failure. Clin Liver Dis. 2013;17(4):575‍-‍86, viii.

  45. Björnsson E, Olsson R. Outcome and prognostic markers in severe drug‍-‍induced liver disease. Hepatology. 2005;42(2):481‍-‍9.

  46. Davern TJ. Drug‍-‍induced liver disease. Clin Liver Dis. 2012;16(2):231‍-‍45.

  47. Höjer J, Karlson‍-‍Stiber C, Landgren A, Olsson E, Personne M, Persson H. Paracetamol­förgiftningar allt vanligare. Giftinformationscentralen slår larm – hög tid för motåtgärder. Läkartidningen. 2013;110(42):1870‍-‍1.

  48. Björnsson ES. Hepatotoxicity by Drugs: The Most Common Implicated Agents. Int J Mol Sci. 2016;17(2):224.

  49. Belchikov YG, Koenig SJ, Dipasquale EM. Potential role of endogenous adenosine in ticagrelor‍-‍induced dyspnea. Pharmacotherapy. 2013;33(8):882‍-‍7.

  50. Disayabutr S, Calfee CS, Collard HR, Wolters PJ. Interstitial lung diseases in the hospitalized patient. BMC Med. 2015;13:245.

  51. Matsuno O. Drug‍-‍induced interstitial lung disease: mechanisms and best diagnostic approaches. Respir Res. 2012;13(1):39.

  52. Valiyil R, Christopher‍-‍Stine L. Drug‍-‍related myopathies of which the clinician should be aware. Curr Rheumatol Rep. 2010;12(3):213‍-‍20.

  53. Stroes ES, Thompson PD, Corsini A, Vladutiu GD, Raal FJ, Ray KK, et al. Statin‍-‍associated muscle symptoms: impact on statin therapy‍-‍European Atherosclerosis Society Consensus Panel Statement on Assessment, Aetiology and Management. Eur Heart J. 2015;36(17):1012‍-‍22.

  54. European Medicines Agency (EMA). PRAC:s rekommendationer om signaler för uppdatering av produktinformationen. Atorvastatin, fluvastatin, lovastatin, pitavastatin, pravastatin, simvastatin – Immunmedierad nekrotiserande myopati (IMNM) (EPITT no 18140) [Internet]. London: European Medicines Agency (EMA) [uppdaterad 2015‍-‍01‍-‍22; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/documents/prac-recommendation/prac-recommendations-signals-update-product-information-adopted-prac-meeting-6-9-january-2015_sv.pdf

  55. Petersén A, Lundberg L. Malignt neuroleptikasyndrom – sällsynt diagnos med hög dödlighet. Läkartidningen. 2009;106(18‍-‍19):1273‍-‍6.

  56. Pileggi DJ, Cook AM. Neuroleptic Malignant Syndrome.  Ann Pharmacother. 2016;50(11):973‍-‍81.

  57. Munhoz RP, Scorr LM, Factor SA. Movement disorders emergencies. Curr Opin Neurol. 2015;28(4):406‍-‍12.

  58. Stone JB, DeAngelis LM. Cancer-treatment-induced neurotoxicity--focus on newer treatments. Curr Opin Neurol. 2016;13(2):92‍-‍105.

  59. Weimer LH, Sachdev N. Update on medication-induced peripheral neuropathy. Curr Neurol Neurosci Rep. 2009;9(1):69‍-‍75.

  60. Fugate JE, Rabinstein AA. Posterior reversible encephalopathy syndrome: clinical and radiological manifestations, pathophysiology, and outstanding questions. Lancet Neurol. 2015;14(9):914‍-‍25.

  61. Ghane Shahrbaf F, Assadi F. Drug‍-‍induced renal disorders. J Renal Inj Prev. 2015;4(3):57‍-‍60.

  62. Aurell M, Samuelsson O, redaktörer. Njurmedicin. 4:e [omarbetad] upplagan. Stockholm: Liber; 2014.

  63. Naughton CA. Drug‍-‍induced nephrotoxicity. Am Fam Physician. 2008;78(6):743‍-‍50.

  64. Pazhayattil GS, Shirali AC. Drug‍-‍induced impairment of renal function. Int J Nephrol Renovasc Dis. 2014;7:457‍-‍68.

  65. Svensk uroradiologisk förenings kontrastmedelsgrupp. Nationella rekommendationer Jodkontrastmedel Version 7.0 [Internet]. 2022 [uppdaterad 2022‍-‍11‍-‍17; citerad 2023‍-‍03‍-‍24]. Hämtad från: https://www.sfmr.se/sidor/kontrastmedel/

  66. Lau AN, Tomizza M, Wong‍-‍Pack M, Papaioannou A, Adachi JD. The relationship between long‍-‍term proton pump inhibitor therapy and skeletal frailty. Endocrine. 2015;49(3):606‍-‍10.

  67. Svenska Osteoporossällskapet. Vårdprogram för osteoporos. [Internet]. 2021 [uppdaterad 2021‍-‍09‍-‍24; citerad 2022‍-‍12‍-‍12]. Hämtad från: https://svos.se/vardprogram-for-osteoporos/

  68. Penedones A, Mendes D, Alves C, Marques FB. Drug‍-‍induced ocular adverse reactions: review of the safety alerts issued during the last decade. J Ocul Pharmacol Ther. 2015;31(5):258‍-‍68.

  69. Brunton LL, Hilal‍-‍Dandan R, Goodman LS, Gilman A. Goodman and Gilman's Manual of Pharmacology and Therapeutics. Kapitel 64: McGraw‍-‍Hill; 2014.

Föregående sida
Andra säkerhets­åtgärder i EU

Nästa sida
Tillbaka till kapitlets första sida