Skabb, scabies
Skabb orsakas av ett kvalster, Sarcoptes scabiei, som överförs via nära kroppskontakt. Risken för smitta vid vanliga sociala kontakter är dock mycket liten. Behandlingen är topikal, och ges i två omgångar. Klåda kan kvarstå en tid efter avslutad behandling.
Skabb kan fortplantas i människans hud och ger synliga gångar (0,5–1 cm) med predilektionsställen på handledens volarsida, interdigitalt, i främre axillarveck och naveln. Hos män dessutom på penis, hos kvinnor på areola mammae och hos barn på fötternas insidor.
Typiskt är generell, svår klåda på grund av sensibilisering mot skabbprodukter. Klådan förvärras nattetid. Vid skabb ses också typiskt ett ofta utbrett, finprickigt exantem som gärna blir kraftigt rodnat, irriterat och sönderrivet.
Vid anamnestagning framkommer som regel liknande symptom åtminstone hos någon närstående person. Smittan överförs enbart mellan människa, och har inget med till exempel rävskabb att göra. Smittan kan heller inte överföras till människa från till exempel hund eller katt
(42).
Utredning
Tillsammans med en noggrann smittanamnes ställs diagnos utifrån den kliniska bilden. Det är fördelaktigt för fastställande av diagnosen om ett skabbdjur kan identifieras. Dessa kan i bästa fall ses i slutet av en skabbgång, som en mörk punkt som griper tag om spetsen på en nål som man sprättar upp gången med.
Att hitta ett skabbdjur kan dock vara tidsödande, men användning av dermatoskop kan vara ett bra hjälpmedel. I dermatoskop kan skabbdjuret ses som en brun triangel i änden av en skabbgång
(42).
Behandling
Behandling mot skabb sker i första hand med topikalt disulfiram + bensylbensoat i kombination, som smörjs på hela kroppen i två omgångar med en veckas mellanrum.
Vid anamnes på närstående med likartade symptom ges motsvarande sambehandling utan att skabbdjur behöver påvisas, och hos närstående utan symptom enstaka behandling profylaktiskt.
Det är viktigt att samtidigt med behandlingen också byta sängkläder och dylikt.
Peroral behandling
Vid överkänslighet mot disulfiram, eller som andrahandsalternativ ges peroral behandling med ivermektin. Om huden är svårt eksematiserad kan symptomatisk tilläggsbehandling med topikala kortikosteroider ges under några dagar (eller tills klådan gått i regress). Det är viktigt att informera om att klådan kan kvarstå under en tid efter avslutad behandling.