Behandling
De tre hörnstenarna vid behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökstopp, fysisk träning/multidisciplinär rehabilitering och läkemedelsbehandling.
Läkemedelsverkets uppdaterade behandlingsrekommendationer 2023 för KOL innebär att flödesschemat i föregående version (2015), har ersatts av en behandlingstrappa. Behandlingstrappan
(7)tar hänsyn till:
- exacerbationer
- symptombörda
- lungfunktion.
Syftet är att ge möjlighet till individualiserad behandling samt att undvika såväl över- som undermedicinering.
De tre viktigaste hörnstenarna
(1) (7)vid behandling av KOL är:
- rökstopp
- fysisk träning/multidisciplinär rehabilitering
- läkemedelsbehandling.
Den absolut viktigaste åtgärden är rökstopp. Denna åtgärd har störst effekt och betydelse över tid, och har högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2020
(11). En uppdatering av nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor pågår och kommer att publiceras under 2024.
Fysisk träning vid KOL bör anpassas individuellt och helst innefatta styrka, kondition och rörelseträning, i syfte att:
- öka fysisk kapacitet
- minska symtom
- förbättra hälsorelaterad livskvalitet.
Fysisk aktivitet med måttlig intensitet rekommenderas 150 min/vecka, alternativt 75 min/vecka med hög intensitet. För värdering av fysisk förmåga rekommenderas sex minuters gångtest (6MWT)
(12). Uppföljning av fysisk förmåga bör göras efter exacerbation, vid misstanke om progress av sjukdomen samt inom 1–3 månader efter insatt läkemedelsbehandling.
Multidisciplinär rehabilitering inkluderar bland annat insatser från fysioterapeut, arbetsterapeut och dietist, vilket tydligt framgår i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer
(7). Utöver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling bör alla KOL-patienter erbjudas vaccination mot säsongsinfluensa och pneumokocker (en dos polysackaridvaccin).