Carvedilol HEXAL

Sandoz

Tablett 6,25 mg (gul, rund, konvex, delbar tablett med brytskåra, märkt C2)

Alfa-1- och betablockerande medel.

Aktiv substans: Karvedilol
ATC-kod: C07AG02
Förmån: Förmån med begränsning
Recept: Receptbelagt
Försäkring: Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2014-10-07.

Indikationer

Essentiell hypertoni.

Kronisk, stabil angina pectoris

Tilläggsbehandling vid medelsvår till svår, stabil hjärtsvikt.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot karvedilol eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Instabil/dekompenserad hjärtsvikt.

Kliniskt manifest leverdysfunktion.

Bronkospasm eller astma i anamnesen.

AV block II eller III (vid avsaknad av permanent pacemaker).

Allvarlig bradykardi (<50 slag/min.).

Kardiogen chock.

Sjuk sinusknuta (inklusive sinoatrialt block).

Allvarlig hypotoni (systoliskt blodtryck < 85 mmHg).

Dosering

Dosering

Carvedilol HEXAL finns tillgänglig i fyra styrkor: 3,125 mg, 6,25 mg, 12,5 mg och 25 mg.

Essentiell hypertoni. Carvedilol HEXAL kan användas vid behandling av hypertoni som enda läkemedel eller i kombination med andra antihypertensiva, särskilt tiazid-diuretika. Dosering en gång per dag rekommenderas. Den rekommenderade maximala dosen per doseringstillfälle är emellertid 25 mg och den rekommenderade maximala dygnsdosen är 50 mg.

Vuxna: Den rekommenderade initiala dosen är 12,5 mg en gång dagligen under två dagar. Därefter fortsätter behandlingen med 25 mg en gång dagligen. Om nödvändigt kan dosen ökas ytterligare, i intervaller på minst två veckor.

Äldre: Den rekommenderade initiala dosen vid hypertoni är 12,5 mg en gång dagligen, vilket också kan vara tillräckligt vid fortsatt behandling. Om den terapeutiska responsen är otillräcklig vid denna dos, kan dosen emellertid ökas ytterligare, gradvis, i intervaller på minst två veckor.

Kronisk, stabil angina pectoris.

Vuxna: Den rekommenderade initiala dosen är 12,5 mg två gånger dagligen under två dagar. Därefter fortsätter behandlingen med 25 mg två gånger dagligen. Om nödvändigt kan dosen ökas gradvis i intervaller på minst två veckor. Den rekommenderade maximala dagliga dosen är 100 mg dagligen, uppdelat på två doseringstillfällen.

Äldre: Den rekommenderade initiala dosen är 12,5 mg, två gånger dagligen under två dagar. Därefter fortsätter behandlingen med 25 mg, två gånger dagligen, vilket är den maximala rekommenderade dosen.

Hjärtsvikt . Behandling av medelsvår till svår hjärtsvikt som komplement till konventionell basterapi med diuretika, ACE-hämmare, digitalis och/eller vasodilatorer. Patienten bör vara kliniskt stabil (ingen förändring i NYHA-klass, ingen sjukhusvistelse beroende på hjärtsvikt) och basterapin måste ha stabiliserats minst 4 veckor innan behandlingen påbörjas. Patienten bör dessutom ha minskad vänsterkammarejektionsfraktion och hjärtfrekvens > 50 slag/min samt systoliskt blodtryck > 85 mmHg (se avsnitt Kontraindikationer).

Den initiala dosen är 3,125 mg, två gånger dagligen under två veckor. Om denna dos tolereras väl kan karvediloldosen ökas i intervaller på minst två veckor, först till 6,25 mg två gånger dagligen, sedan till 12,5 mg två gånger dagligen och så till 25 mg två gånger dagligen. Rekommendationen är att dosen ökas till den högsta nivå som tolereras av patienten.

Den rekommenderade maximala dosen är 25 mg, administrerat två gånger dagligen till patienter som väger mindre än 85 kg och 50 mg två gånger dagligen till patienter som väger mer än 85 kg, förutsatt att hjärtsvikten inte är svår. En dosökning till 50 mg två gånger dagligen bör genomföras under noggrann medicinsk kontroll och övervakning av patienten.

Vid behandlingens början eller vid dosökning kan ett övergående förvärrande av symptomen vid hjärtsvikt inträffa, speciellt hos patienter med svår hjärtsvikt och/eller som står på höga doser diuretika. Detta är vanligtvis inte anledning att avbryta behandlingen men dosen bör inte ökas. Patienten bör övervakas av läkare/kardiolog efter behandlingens början eller efter dosökning. Före varje dosökning bör läkarundersökning ske rörande eventuella symptom på att hjärtsvikten har förvärrats eller symptom på kraftig vasodilatation (t ex njurfunktion, kroppsvikt, blodtryck, hjärtfrekvens och –rytm). Förvärrad hjärtsvikt eller vätskeretention behandlas genom ökning av diuretikadosen och karvediloldosen bör inte ökas förrän patientens tillstånd har stabiliserats. Om bradykardi uppträder eller i händelse av förlängd AV-överledning bör först digoxinhalten övervakas. I undantagsfall kan det vara nödvändigt att minska karvediloldosen eller att temporärt avbryta behandlingen helt och hållet. Även i dessa fall kan karvediloldostitrering fortsätta med lyckat resultat.

Om karvedilolbehandlingen avbryts under mer än två veckor bör den återupptas med 3,125 mg två gånger dagligen och ökas gradvis enligt rekommendationen ovan.

Njurinsufficiens. Dosen måste bestämmas individuellt för varje patient men enligt farmakokinetiska parametrar finns det inga bevis för att dosjustering av karvedilol är nödvändig till patienter med njursvikt.

Medelsvår leverdysfunktion. Dosjustering kan krävas.

Pediatrisk population(< 18 år). Det finns otillräckliga data angående karvedilols effekt och säkerhet.

Äldre. Äldre patienter kan vara mer känsliga för effekterna av karvedilol och bör kontrolleras mer noggrant.

Liksom är fallet med andra betablockerare och speciellt bland hjärtpatienter bör utsättandet av karvedilol ske gradvis (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Administreringssätt

Tabletterna behöver ej intas i samband med måltid. Rekommendationen är emellertid att patienter med hjärtsvikt tar karvedilol tillsammans med mat, vilket gör att absorptionen blir långsammare och risken för ortostatisk hypotension minskar.

Varningar och försiktighet

Kronisk kongestiv hjärtsvikt

Hos patienter med kronisk hjärtsvikt kan försämrad hjärtsvikt eller vätskeretention uppträda under upptitrering av karvedilol. Om dessa symtom uppkommer ska diuretikadosen ökas och karvediloldosen inte upptitreras vidare förrän patientens kliniska tillstånd åter är stabilt. I enstaka fall kan man behöva sänka karvediloldosen och i sällsynta fall tillfälligt sätta ut behandlingen. Detta utesluter inte att karvediloldosen senare kan upptitreras med lyckat resultat. Carvedilol HEXAL ska användas med försiktighet i kombination med digitalisglykosider eftersom båda läkemedlen förlänger den atrioventrikulära överledningstiden.

Njurfunktion vid kronisk hjärtsvikt

Reversibel försämring av njurfunktionen har observerats vid karvedilolbehandling av kroniska hjärtsviktspatienter med lågt blodtryck (systoliskt blodtryck < 100 mmHg), ischemisk hjärtsjukdom och spridd kärlsjukdom och/eller bakomliggande njurinsufficiens.

Vänsterkammardysfynktion efter akut hjärtinfarkt

Innan behandling med karvedilol sätts in måste patienten vara kliniskt stabil och ska ha behandlats med ACE-hämmare under minst de senaste 48 timmarna. Dosen ACE-hämmare ska ha varit stabil under minst de senaste 24 timmarna.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Carvedilol HEXAL ska användas med försiktighet till patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med en bronkospastisk komponent, som inte använder något peroralt eller inhalerat läkemedel, och då enbart om fördelarna överväger riskerna.

Respiratorisk distress kan uppträda hos patienter med tendens till bronkospasm på grund av en möjlig ökning av motståndet i luftvägarna. Patienterna ska övervakas noga under initiering och upptitrering av karvedilol och karvediloldosen ska minskas om tecken på bronkospasm observeras under behandlingen.

Diabetes

Carvedilol HEXAL ska användas med försiktighet till patienter med diabetes mellitus eftersom tidiga tecken och symtom på akut hypoglykemi kan maskeras eller försvagas. Hos patienter med kronisk hjärtsvikt och diabetes kan användning av karvedilol vara associerad med försämrad blodsockerkontroll.

Perifer kärlsjukdom

Carvedilol HEXAL ska användas med försiktighet till patienter med perifer kärlsjukdom eftersom β-blockerare kan påskynda eller förvärra symtomen på arteriell insufficiens.

Raynauds fenomen

Carvedilol HEXAL ska användas med försiktighet till patienter med perifera cirkulationsrubbningar (t.ex. Raynauds fenomen) eftersom symtomen kan förvärras.

Tyreotoxikos

Carvedilol HEXAL kan dölja symtom på tyreotoxikos.

Anestesi och omfattande kirurgiska ingrepp

Försiktighet ska iakttas för patienter som genomgår allmänkirurgi på grund av de negativa inotropa synergieffekterna av karvedilol och anestetika.

Bradykardi

Carvedilol HEXAL kan inducera bradykardi. Om patientens puls sjunker till under 55 slag per minut ska karvediloldosen minskas.

Överkänslighet

Försiktighet ska iakttas vid administrering av karvedilol till patienter med allvarliga överkänslighetsreaktioner i anamnesen och till dem som genomgår desensibiliserings-behandling eftersom β-blockerare både kan öka känsligheten mot allergener och svårighetsgraden hos anafylaktiska reaktioner.

Psoriasis

Patienter med psoriasis associerad till behandling med β-blockerare ska endast ta karvedilol efter noggrant övervägande av nytta-riskförhållandet.

Samtidig användning av kalciumkanalblockerare

Noggrann övervakning med EKG och blodtrycksmätning krävs för patienter som samtidigt behandlas med kalciumkanalblockerare av verapamil- eller diltiazemtyp, eller andra antiarytmika.

Feokromocytom

Hos patienter med feokromocytom ska en α-blockerare sättas in innan β-blockerare används. Även om karvedilol har såväl α- som β-blockerande farmakologisk verkan finns det endast få erfarenheter av dess användning vid detta tillstånd. Försiktighet ska därför iakttas vid administrering av karvedilol till patienter med misstänkt feokromocytom.

Prinzmetals angina

Läkemedel med icke-selektiv β-blockerande verkan kan framkalla bröstsmärtor hos patienter med Prinzmetals angina. Kliniska erfarenheter av behandling med karvedilol saknas för dessa patienter, även om den alfa-blockerande verkan av karvedilol skulle kunna förhindra symtomen. Försiktighet bör dock iakttas vid aministrering av karvedilol till patienter med misstänkt Prinzmetals angina.

Kontaktlinser

Användare av kontaktlinser bör vara medvetna om risken för reducerad tårproduktion.

Utsättningssyndrom

Behandling med karvedilol ska inte sättas ut abrupt, i synnerhet inte hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Karvedilol ska sättas ut gradvis (under två veckor).

Laktos

Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Interaktioner

Farmakokinetiska interaktioner

Karvedilol är såväl substrat för som hämmare av P-glykoprotein. Biotillgängligheten för läkemedel som transporteras av P-glykoprotein kan därför ökas vid samtidig administrering av karvedilol. Biotillgängligheten för karvedilol kan även förändras av inducerare eller hämmare av P-glykoprotein.

Såväl hämmare som inducerare av CYP2D6 och CYP2C9 kan stereoselektivt förändra den systemiska och/eller presystemiska metabolismen av karvedilol, vilket leder till ökade eller minskade plasmakoncentrationer av R- och S-karvedilol. Några exempel som observerats hos patienter eller friska försökspersoner redovisas nedan, dock utan att utgöra en fullständig redogörelse.

Digoxin : Digoxinkoncentrationen ökar med cirka 15 % när digoxin och karvedilol administreras samtidigt. Såväl digoxin som karvedilol ger långsammare AV-överledning. Ökad övervakning av digoxinnivåerna rekommenderas vid initiering, justering och utsättning av karvedilol (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rifampicin: I en studie på 12 friska personer minskade administrering av rifampicin karvedilolkoncentrationen i plasma med cirka 70 %, sannolikt beroende på induktion av P-glykoprotein som ledde till minskad intestinal absorption av karvedilol.

Ciklosporin: I två studier av njur- och hjärttransplanterade patienter som fick ciklosporin peroralt påvisades ökad ciklosporinkoncentration efter insättning av karvedilol. Ciklosporindosen måste minskas hos cirka 30 % av patienterna för att ciklosporinkoncentrationen skulle hållas inom det terapeutiska intervallet. Hos övriga patienter krävdes ingen dosjustering. I genomsnitt minskades ciklosporindosen med cirka 20 % hos dessa patienter. På grund av den stora interindividuella variationen i dosjusteringen rekommenderas noggranna kontroller av ciklosporinkoncentrationen efter insättning av karvedilol samt justering av ciklosporindosen i enlighet med dessa.

Amiodaron: Amiodaron minskade clearance av S-karvedilol hos patienter med hjärtsvikt, sannolikt genom hämning av CYP2C9. Genomsnittlig plasmakoncentration av R-karvedilol förändrades inte. Det finns alltså en potentiell risk för förstärkt β-blockad på grund av en högre plasmakoncentration av S-karvedilol.

Fluoxetin: I en randomiserad cross over-studie på 10 patienter med hjärtsvikt resulterade samtidig administrering av fluoxetin, en potent hämmare av CYP2D6, i stereoselektiv hämning av karvedilolmetabolismen med 77 % ökning av genomsnittlig AUC för R(+)-enantiomeren. Dock sågs ingen skillnad avseende biverkningar, blodtryck eller hjärtfrekvens mellan behandlingsgrupperna.

Farmakodynamiska interaktioner

Insulin och perorala hypoglykemiska läkemedel: Substanser med β-blockerande egenskaper kan förstärka den blodsockersänkande effekten av insulin och perorala hypoglykemiska läkemedel. Tecknen på hypoglykemi kan maskeras eller försvagas (i synnerhet takykardi). Regelbundna blodsockerkontroller rekommenderas därför för patienter som tar insulin eller perorala hypoglykemiska medel.

Katekolaminsänkande läkemedel: Patienter som tar både läkemedel med β-blockerande egenskaper och läkemedel som kan minska mängden katekolaminer (t.ex. reserpin eller monoaminoxidashämmare) ska observeras noga avseende tecken på hypotoni och/eller svår bradykardi.

Digoxin: Användning av både beta-blockerare och digoxin kan resultera i additiv förlängning av den atrioventrikulära (AV) överledningstiden.

Verapamil, diltiazem, amiodaron och andra antiarytmika: Dessa kan, i kombination med karvedilol, öka risken för störningar i AV-överledningen (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Klonidin: Samtidig administrering av klonidin och läkemedel med β-blockerande egenskaper kan förstärka den blodtrycks- och pulssänkande effekten. När samtidig behandling med läkemedel med β-blockerande egenskaper och klonidin ska avslutas ska det β-blockerande läkemedlet sättas ut först. Klonidinbehandlingen kan sättas ut flera dagar senare genom gradvis dosminskning.

Kalciumkanalblockerare (se avsnitt Varningar och försiktighet): Enstaka fall av överledningsstörning (i sällsynta fall med hemodynamisk nedsättning) har observerats när karvedilol administreras samtidigt med diltiazem. Liksom är fallet med andra läkemedel med β-blockerande egenskaper rekommenderas övervakning med EKG och blodtrycksmätning vid samtidig administrering av kalciumkanalblockerare av typen verapamil och diltiazem och peroralt karvedilol.

Antihypertensiva läkemedel. Liksom med andra läkemedel med β-blockerande verkan kan karvedilol förstärka effekterna av andra, samtidigt administrerade läkemedel med antihypertensiv verkan (t ex α1-receptorantagonister) eller hos vilka hypotoni utgör en del av biverkningsprofilen.

Anestetika: Noggrann övervakning av vitala tecken rekommenderas under anestesi på grund av de negativa inotropa och hypotensiva synergieffekterna av karvedilol och anestetika (se avsnitt Varningar och försiktighet).

NSAID: Samtidig användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och beta-adrenerga blockerare kan resultera i höjt blodtryck och försämrad blodtryckskontroll.

Beta-agonistiska bronkdilaterare: Icke-kardioselektiva beta-blockerare motverkar den bronkdilaterande effekten av beta-agonistiska bronkdilaterare. Noggrann patientövervakning rekommenderas.

Graviditet

Kategori C

Det finns ingen adekvat klinisk erfarenhet av användning av karvedilol hos gravida kvinnor. Djurstudier är otillräckliga vad gäller effekter på graviditet, embryo-/fosterutveckling, förlossning och postnatal utveckling (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Den potentiella risken för människa är inte känd.

Carvedilol HEXAL ska inte användas under graviditet om inte den potentiella nyttan överväger den potentiella risken.

Beta-blockerare minskar placentaperfusionen vilket kan resultera i intrauterin fosterdöd samt immatur och prematur förlossning. Dessutom kan beta-blockerare ge skadliga reaktioner (speciellt hypoglykemi och bradykardi) hos fostret eller det nyfödda barnet. Det kan finnas en ökad risk för hjärt- och lungkomplikationer hos det nyfödda barnet i perioden efter födelsen. Djurstudier har inte visat några avgörande bevis på teratogenicitet hos karvedilol (se även avsnitt Prekliniska uppgifter).

Amning

Grupp IVa

Djurstudier har visat att karvedilol och dess metaboliter utsöndras i mjölken från moderdjuret. Det är okänt om karvedilol utsöndras i bröstmjölk. Amning rekommenderas därför inte under administrering av karvedilol.

Trafik

Inga studier har utförts avseende karvedilols inverkan på patientens förmåga att framföra fordon eller använda maskiner.

På grund av de individuella och varierande reaktionerna (t.ex. yrsel och trötthet) kan förmågan att framföra fordon, hantera maskiner, eller arbeta utan stöd, vara nedsatt. Detta gäller särskilt i början av behandlingen, efter en dosökning, vid byte av läkemedel, samt i kombination med alkohol.

Biverkningar

a) Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Biverkningsfrekvensen är inte dosberoende, med undantag av yrsel, synrubbningar och bradykardi.

b) Tabell över biverkningar

Risken att få en biverkning av karvedilol är jämförbar för alla indikationer. Undantag beskrivs i avsnitt c).

Biverkningsfrekvensen anges enligt följande kategorier

Mycket vanliga

≥1/10

Vanliga

≥1/100, <1/10

Mindre vanliga

≥1/1 000, <1/100

Sällsynta

≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta

<1/10 000

Organsystem

Mycket vanliga

(>1/10)

Vanliga

(≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga

≥1/1 000, <1/100

Sällsynta

≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta

<1/10 000

Infektioner och infestationer

Bronkit, pneumoni, övre luftvägsinfektion, urinvägsinfektion

Blodet och lymfsystemet

Anemi

Trombocytopeni

Leukopeni

Immunsystemet

Överkänslighet (allergisk reaktion)

Metabolism och nutrition

Viktökning, hyperkolesterolemi, försämrad blodsockerkontroll (hyperglykemi/hypoglykemi) hos patienter med diabetes

Psykiska störningar

Depression, nedstämdhet

Sömnrubbningar

Centrala och perifera nervsystemet

Yrsel, huvudvärk

Presynkope, synkope, parestesi

Ögon

Synnedsättning, minskad tårproduktion (torra ögon), ögonirritation

Hjärtat

Hjärtsvikt

Bradykardi, ödem, hypervolemi, vätske-overload

AV-block, förvärrad angina pectoris

Blodkärl

Hypotoni

Ortostatisk hypotoni, perifera cirkulationsrubbningar (kalla extremiteter, perifer kärlsjukdom, exacerbation av claudicatio intermittens och Raynauds fenomen)

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Dyspné, lungödem, astma hos predisponerade patienter

Nästäppa

Magtarmkanalen

Illamående, diarré, kräkningar, dyspepsi, buksmärtor

Lever och gallvägar

Förhöjt alaninaminotransferas (ALAT), aspartataminotransferas (ASAT) och gamma-glutamyltransferas (GGT)

Hud och subkutan vävnad

Hudreaktioner (t.ex. allergiskt exantem, dermatit, urtikaria, klåda, psoriatiska och lichen planus-liknande hudlesioner), alopeci

Allvarliga hudbiverkningar (t.ex. erythema multiforme, Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys)

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Smärtor i extremiteterna

Njurar och urinvägar

Njursvikt och onormal njurfunktion hos patienter med diffus kärlsjukdom och/eller underliggande njurinsufficiens, miktionsstörningar

Försämrad njurfunktion

Urininkontinens hos kvinnor

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Erektil dysfunktion

Allmänna symtom och/ eller symtom vid administreringsstället

Asteni (kraftlöshet)

Värk

c) Beskrivning av ett urval biverkningar

Yrsel, syncope, huvudvärk och asteni är oftast lindriga och uppträder med större sannolikhet i början av behandlingen.

Hos patienter med kongestiv hjärtsvikt kan förvärrad hjärtsvikt och vätskeretention visa sig vid upptitrering av karvediloldosen (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Hjärtsvikt är en vanlig biverkning som rapporteras hos både hos placebo- och karvedilolbehandlade patienter (14,5 % respektive 15,4 % hos patienter med vänsterkammardysfunktion efter akut hjärtinfarkt).

Reversibel försämring av njurfunktionen har observerats vid karvedilolbehandling av patienter med kronisk hjärtsvikt och lågt blodtryck, ischemisk hjärtsjukdom samt diffus kärlsjukdom och/eller underliggande njurinsufficiens (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Som en klasseffekt av beta-blockerare kan latent diabetes bli manifest, manifest diabetes förvärras samt blodglukosregleringen försämras.

Carvedilol HEXAL kan orsaka urininkontinens hos kvinnor, vilken går tillbaka när behandlingen avbryts.

Överdosering

Symtom och tecken

Överdosering kan leda till svår hypotoni, bradykardi, hjärtsvikt, kardiogen chock och hjärtstillestånd uppkomma. Andningsproblem, bronkospasm, kräkning, sänkt medvetandegrad och generaliserade kramper kan också förekomma

Behandling

Förutom gängse stödjande åtgärder vid överdosering måste vitala parametrar övervakas och om nödvändigt korrigeras på IVA-enhet.

Atropin kan ges vid kraftig bradykardi. För att stödja ventrikelfunktionen rekommenderas intravenöst glukagon eller sympatomimetika (dobutamin, isoprenalin). Om positiv inotrop effekt krävs ska fosfodiesterashämmare (PDE) övervägas. Om perifer vasodilatation är det dominerande symtomet på överdosering ska norfenefrin eller noradrenalin administreras, med kontinuerliga cirkulationskontroller. Vid läkemedelsresistent bradykardi ska pacemakerterapi inledas.

Vid bronkospasm ges β-sympatomimetika (som aerosol eller intravenöst), alternativt kan aminofyllin ges intravenöst genom långsam injektion eller infusion. Vid krampanfall rekommenderas långsam intravenös injektion av diazepam eller klonazepam.

Vid allvarlig överdosering med symtom på chock ska stödjande behandling fortsätta under tillräckligt lång tid, dvs. tills patientens tillstånd är stabilt, eftersom förlängd elimineringstid och redistribution av karvedilol från djupare kompartments kan förväntas.

Farmakodynamik

ATC-kod: C07AG02

Karvedilol är en vasodilaterande icke-selektiv beta-blockerare som minskar det perifera kärlmotståndet genom selektiv alfa-1 receptor blockering och som hämmar renin-angiotensin genom icke-selektiv beta-blockering. Plasmareninaktiviteten minskas och vätskeretention är sällsynt.

Karvedilol har ingen egenstimulerande sympatikoton aktivitet (ISA). Liksom propranolol har det membranstabiliserande egenskaper.

Karvedilol är ett racemat bestående av två stereoisomerer. Båda enantiomererna befanns ha alfa-adrenerg blockerande aktivitet i djurstudier. Icke-selektiv beta1 och beta2-adrenoceptorblockering hänför sig huvudsakligen till S(-) enantiomeren.

De antioxidativa egenskaperna hos karvedilol och dess metaboliter har påvisats i in vitro och in vivo djurstudier samt in vitro i ett antal humana celltyper.

Hos hypertonipatienter ser man en sänkning av blodtrycket som inte associerades med en samtidig ökning i det perifera motståndet, vilket observerades med rena beta-blockerande medel. Pulsen minskas något. Slagvolymen förblir oförändrad.

Renalt blodflöde och -funktion f��rblir normal, så även perifert blodflöde. Därför är kalla extremiteter, vilket ofta observeras med beta-blockerare, sällsynt förekommande. Karvedilol ökar plasmakoncentrationen av norepinefrin hos hypertensiva patienter.

Vid långvarig behandling av patienter med angina har karvedilol visat sig ha en anti-ischemisk effekt och ge smärtlindring. Hemodynamiska studier visar att karvedilol minskar ventrikulär pre- och after-load. Hos patienter med vänsterkammardysfunktion eller kongestiv hjärtsvikt har karvedilol gynnsam effekt på hemodynamiken vad gäller vänsterkammarejektionsfraktion och vänsterkammardimensioner. Karvedilol minskar dödligheten och behovet av kardiovaskulär sjukhusvistelse hos patienter med hjärtsvikt.

Karvedilol har ingen negativ effekt på serumlipidprofil eller elektrolyter. Förhållandet mellan HDL (högdensitets lipoproteiner) och LDL (lågdensitets lipoproteiner) förblir oförändrad.

Farmakokinetik

Allmänna egenskaper. Den absoluta biotillgängligheten av peroralt administrerat karvedilol är ca 25%. Maximal plasmakoncentration nås ca. 1 timme efter intag. Det råder linjär korrelation mellan dos och plasmakoncentrationer. Hos patienter med långsam hydroxylering av debrisokin, ökade plasmakoncentrationen av karvedilol upp till 2 till 3 gånger jämfört med snabba debrisokinomsättare. Födointag påverkar inte biotillgängligheten även om tiden för att uppnå maximal plasmakoncentration fördröjs. Karvedilol är en starkt lipofil substans. Cirka 98% till 99% av karvedilol är bundet till plasmaproteiner. Dess distributionsvolym är ca. 2 l/kg. Första passage effekten efter peroral administrering är ca. 60-75%.

Den genomsnittliga elimineringshalveringstiden för karvedilol varierar mellan 6 och 10 tim. Plasmaclearance är ca. 590 ml/min. Elimineringen sker fr��mst via gallan. Utsöndringen sker huvudsakligen via feces. En mindre del elimineras via njurarna som metaboliter.

Man har funnit att karvedilol genomgår omfattande metabolisering till olika metaboliter, vilka huvudsakligen elimineras i gallan. Karvedilol metaboliseras i levern främst genom aromatisk ringoxidation och glukuronidering. Demetylering och hydroxylering vid fenolringen lämnar ifrån sig tre aktiva metaboliter med beta-blockerande aktivitet. Jämfört med karvedilol har dessa tre aktiva metaboliter svag vasodilaterande effekt. Med utgångspunkt från prekliniska studier har 4’-hydroxy-fenolmetaboliten en beta-blockerande aktivitet som är 13 gånger starkare än den för karvedilol. Metabolitkoncentrationerna hos människa är emellertid ca. 10 gånger lägre än för karvedilol. Två av hydroxykarbazolmetaboliterna av karvedilol är starkt potenta antioxidanter, med en 30-80 gånger högre potens jämfört med karvedilol.

Egenskaper hos patienten. Farmakokinetiken för karvedilol påverkas av patientens ålder; plasmahalterna av karvedilol är ca. 50% högre hos äldre patienter jämfört med yngre patienter. I en studie på patienter med levercirros var biotillgängligheten fyra gånger högre och peak plasma halten fem gånger högre och distributionsvolym tre gånger högre än bland friska personer. Hos vissa av hypertonipatienterna med medelsvår (kreatininclearance 20-30 ml/min) eller allvarlig (<20 ml/min) njurinsufficiens, såg man en ökning i plasmakoncentrationen av karvedilol med ca 40-55%, jämfört med patienter med normal njurfunktion. Det fanns emellertid stor variation i resultaten.

Prekliniska uppgifter

Studier på råtta och mus visade ingen karcinogen risk med karvedilol vid doser på 75 mg/kg och 200 mg/kg (38–100 gånger maximal daglig dos för människa).

Karvedilol uppvisade ingen mutagen risk i studier som genomfördes på däggdjur eller andra djur in vitro eller in vivo .

När höga doser av karvedilol administrerades till dr��ktiga råttor (≥ 200 mg/kg = ≥ 100 gånger maximal daglig dos för människa), observerade man biverkningar vad gäller dräktighet och fertilitet. Fysisk tillväxt och fosterutveckling försenades vid doser på ≥ 60 mg/kg (≥30 gånger maximal daglig dos för människa). Embryotoxicitet (ökad dödlighet efter implantation av embryot) inträffade, men det uppstod inga missbildningar hos råtta eller kanin vid doser på 200 mg/kg respektive 75 mg/kg (38–100 gånger maximal daglig dos för människa).

Innehåll

En tablett innehåller 3,125 mg, 6,25 mg, 12,5 mg eller 25 mg karvedilol.

Förteckning över hjälpämnen:

Laktosmonohydrat, cellulosa (mikrokristallin), krospovidon, povidon K30, kiseldioxid (kolloidal vattenfri), magnesiumstearat.

Färgämnen:

3,125 mg:

Järnoxid, röd (E172).

6,25 mg:

Järnoxid, gul (E172).

12,5 mg:

Järnoxid, röd (E172) och järnoxid, gul (E172).

Blandbarhet

Ej relevant.

Hantering, hållbarhet och förvaring

4 år.

Polyeten (PE-HD) burk och lock: Förvaras i originalförpackningen.

Blister (Al/PVC): Förvaras i originalförpackningen.

Inga särskilda anvisningar.

Förpackningsinformation

Carvedilol HEXAL
Tablett 3,125 mg (ljusröd, rund, Ø 7 mm, konvex, brytskåra, märkt C1)
30 styck blister, 111:50, (F)
Tablett 6,25 mg gul, rund, konvex, delbar tablett med brytskåra, märkt C2
100 styck blister, 152:-, (F)
100 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Tablett 12,5 mg (rödbrun, rund, Ø 7 mm, konvex, brytskåra, märkt C3)
30 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
100 styck blister, 150:50, (F)
100 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Tablett 25 mg (vit, rund, Ø 9 mm, konvex, brytskåra, märkt C4)
30 styck blister, 158:-, (F)
100 styck blister, 115:-, (F)

Liknande preparat inom:

Karvedilol

© Läkemedelsverket