Carvedilol HEXAL

Sandoz

Tablett 6,25 mg (gul, rund, konvex, delbar tablett med brytskåra, märkt C2)

Alfa-1- och betablockerande medel.

Aktiv substans: Karvedilol
ATC-kod: C07AG02
Förmån: Förmån med begränsning
Recept: Receptbelagt
Försäkring: Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2012-04-18.

Indikationer

  • Essentiell hypertoni.

  • Kronisk, stabil angina pectoris

  • Tilläggsbehandling vid medelsvår till svår, stabil hjärtsvikt.

Kontraindikationer

  • Hjärtsvikt som tillhör NYHA klass IV i klassificeringen av hjärtsvikt, och som kräver intravenös inotropisk behandling.

  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom med bronkobstruktion (se avsnitt Varningar och försiktighet)

  • Kliniskt signifikant leverdysfunktion

  • Astma bronchiale

  • AV block II eller III

  • Allvarlig bradykardi (<50 slag/min.)

  • Kardiogen chock

  • Sjuk sinusknuta (inklusive sinu-atrialt block).

  • Allvarlig hypotension (systoliskt blodtryck < 85 mmHg)

  • Överkänslighet mot karvedilol eller mot något av hjälpämnena.

  • Metabolisk acidos

  • Prinzmetals angina

  • Icke-behandlad feokromocytom

  • Allvarliga perifera arteriella cirkulatoriska störningar

  • Samtidig intravenös behandling med verapamil eller diltiazem (se avsnitt Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner)

Dosering

Carvedilol Hexal finns tillgänglig i fyra styrkor: 3,125 mg, 6,25 mg, 12,5 mg och 25 mg.

Essentiell hypertoni. Karvedilol kan användas vid behandling av hypertoni som enda läkemedel eller i kombination med andra antihypertensiva, särskilt tiazid-diuretika. Dosering en gång per dag rekommenderas. Den rekommenderade maximala dosen per doseringstillfälle är emellertid 25 mg och den rekommenderade maximala dygnsdosen är 50 mg.

Vuxna: Den rekommenderade initiala dosen är 12,5 mg en gång dagligen under två dagar. Därefter fortsätter behandlingen med 25 mg en gång dagligen. Om nödvändigt kan dosen ökas ytterligare, i intervaller på minst två veckor.

Äldre: Den rekommenderade initiala dosen vid hypertoni är 12,5 mg en gång dagligen, vilket också kan vara tillräckligt vid fortsatt behandling. Om den terapeutiska responsen är otillräcklig vid denna dos, kan dosen emellertid ökas ytterligare, gradvis, i intervaller på minst två veckor.

Kronisk, stabil angina pectoris.

Vuxna: Den rekommenderade initiala dosen är 12,5 mg två gånger dagligen under två dagar. Därefter fortsätter behandlingen med 25 mg två gånger dagligen. Om nödvändigt kan dosen ökas gradvis i intervaller på minst två veckor. Den rekommenderade maximala dagliga dosen är 100 mg dagligen, uppdelat på två doseringstillfällen.

Äldre: Den rekommenderade initiala dosen är 12,5 mg, två gånger dagligen under två dagar. Därefter fortsätter behandlingen med 25 mg, två gånger dagligen, vilket är den maximala rekommenderade dosen.

Hjärtsvikt . Behandling av medelsvår till svår hjärtsvikt som komplement till konventionell basterapi med diuretika, ACE-hämmare, digitalis och/eller vasodilatorer. Patienten bör vara kliniskt stabil (ingen förändring i NYHA-klass, ingen sjukhusvistelse beroende på hjärtsvikt) och basterapin måste ha stabiliserats minst 4 veckor innan behandlingen påbörjas. Patienten bör dessutom ha minskad vänsterkammarejektionsfraktion och hjärtfrekvens > 50 slag/min samt systoliskt blodtryck > 85 mmHg (se avsnitt Kontraindikationer).

Den initiala dosen är 3,125 mg, två gånger dagligen under två veckor. Om denna dos tolereras väl kan karvediloldosen ökas i intervaller på minst två veckor, först till 6,25 mg två gånger dagligen, sedan till 12,5 mg två gånger dagligen och så till 25 mg två gånger dagligen. Rekommendationen är att dosen ökas till den högsta nivå som tolereras av patienten.

Den rekommenderade maximala dosen är 25 mg, administrerat två gånger dagligen till patienter som väger mindre än 85 kg och 50 mg två gånger dagligen till patienter som väger mer än 85 kg, förutsatt att hjärtsvikten inte är svår. En dosökning till 50 mg två gånger dagligen bör genomföras under noggrann medicinsk kontroll och övervakning av patienten.

Vid behandlingens början eller vid dosökning kan ett övergående förvärrande av symptomen vid hjärtsvikt inträffa, speciellt hos patienter med svår hjärtsvikt och/eller som står på höga doser diuretika. Detta är vanligtvis inte anledning att avbryta behandlingen men dosen bör inte ökas. Patienten bör övervakas av läkare/kardiolog efter behandlingens början eller efter dosökning. Före varje dosökning bör läkarundersökning ske rörande eventuella symptom på att hjärtsvikten har förvärrats eller symptom på kraftig vasodilatation (t ex njurfunktion, kroppsvikt, blodtryck, hjärtfrekvens och –rytm). Förvärrad hjärtsvikt eller vätskeretention behandlas genom ökning av diuretikadosen och karvediloldosen bör inte ökas förrän patientens tillstånd har stabiliserats. Om bradykardi uppträder eller i händelse av förlängd AV-överledning bör först digoxinhalten övervakas. I undantagsfall kan det vara nödvändigt att minska karvediloldosen eller att temporärt avbryta behandlingen helt och hållet. Även i dessa fall kan karvediloldostitrering fortsätta med lyckat resultat.

Om karvedilolbehandlingen avbryts under mer än två veckor bör den återupptas med 3,125 mg två gånger dagligen och ökas gradvis enligt rekommendationen ovan.

Njurinsufficiens. Dosen måste bestämmas individuellt för varje patient men enligt farmakokinetiska parametrar finns det inga bevis för att dosjustering av karvedilol är nödvändig till patienter med njursvikt.

Medelsvår leverdysfunktion. Dosjustering kan krävas.

Barn och ungdomar (< 18 år). Det finns otillräckliga data angående karvedilols effekt och säkerhet.

Äldre. Äldre patienter kan vara mer känsliga för effekterna av karvedilol och bör kontrolleras mer noggrant.

Liksom är fallet med andra betablockerare och speciellt bland hjärtpatienter bör utsättandet av karvedilol ske gradvis (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Administreringssätt. Tabletterna behöver ej intas i samband med måltid. Rekommendationen är emellertid att patienter med hjärtsvikt tar karvedilol tillsammans med mat, vilket gör att absorptionen blir långsammare och risken för ortostatisk hypotension minskar.

Varningar och försiktighet

Varningar som speciellt bör iakttas vid behandling av patienter med hjärtsvikt . Karvedilol bör främst administreras som komplement till diuretika, ACE-hämmare, digitalis och/eller vasodilatorer. Behandlingen bör endast initieras om patientens tillstånd har stabiliserats med konventionell basterapi under minst 4 veckor. Dekompenserade patienter måste rekompenseras. Patienter med svår hjärtsvikt, som lider av salt- och vätskebrist, äldre eller patienter med lågt basblodtryck bör övervakas under ca. 2 timmar efter första dosen eller efter dosökning eftersom hypotension kan inträffa. Hypotension beroende på kraftig vasodilatation behandlas initialt genom minskning av diuretikadosen. Om symptomen fortfarande kvarstår kan dosen av ACE-hämmare minskas. Karvediloldosen kan minskas ytterligare eller sättas ut temporärt, om detta är nödvändigt. Karvediloldosen bör inte ökas igen innan symptomen på förvärrad hjärtsvikt eller vasodilatation är under kontroll.

Reversibel försämring av njurfunktionen har observerats under karvedilolbehandling av hjärtsviktspatienter med lågt blodtryck (systoliskt < 100 mmHg), ischemisk hjärtsjukdom och allmän ateroskleros och/eller bakomliggande njurinsufficiens. Hjärtsviktspatienter med dessa riskfaktorer bör övervakas med avseende på njurfunktion under dostitrering av karvedilol. Om signifikant försämrad njurfunktion inträffar måste karvediloldosen minskas eller behandlingen avbrytas.

Vid samtidig administrering av karvedilol och digitalis måste man tänka på att både digitalis och karvedilol förlänger den atrioventrikulära retledningstiden (se avsnitt Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner).

Andra varningar som rör karvedilol och beta-blockerare i allmänhet. Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom och som inte använder någon oral eller inhalerbar medicin bör inte använda karvedilol såvida inte fördelarna överväger riskerna. Om karvedilol administreras till dessa patienter måste de övervakas noggrant när karvedilolbehandlingen påbörjas samt under dostitrering. Karvediloldosen måste minskas om patienten visar tecken på bronkial obstruktion under behandlingen.

Karvedilol kan maskera symptom och tecken på akut hypoglykemi. Rubbningar i blodglukoskontroll kan i undantagsfall inträffa hos patienter med diabetes mellitus och hjärtsvikt i samband med användandet av karvedilol. Därför är det nödvändigt med noggrann övervakning av diabetespatienter som står på karvedilol, genom regelbundna blodglukosmätningar, och det kan vara nödvändigt med justering av antidiabetesmedicineringen (se avsnitt Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner ).

Karvedilol kan maskera symptom och tecken på tyreotoxikos.

Karvedilol kan orsaka bradykardi. Om pulsfrekvensen minskar till mindre än 55 slag per minut, och symptom som kan associeras med bradykardi inträffar bör karvediloldosen minskas.

När karvedilol används samtidigt med kalciumkanalblockerande ämnen, såsom verapamil och diltiazem eller med andra antiarytmika, speciellt amiodaron, måste patientens blodtryck och EKG kontrolleras. Intravenös samtidig administrering bör undvikas (se avsnitt Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner).

Cimeteidin bör endast administreras samtidigt med försiktighet eftersom effekterna av karvedilol kan höjas (se avsnitt Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner ).

Patienter som bär kontaktlinser bör informeras om risken för ögontorrhet.

Försiktighet bör iakttas vid administrering av karvedilol till patienter med allvarliga överkänslighetsreaktioner i anamnesen och till dem som genomgår desensibiliserings-behandling eftersom beta-blockerare både kan öka känsligheten mot allergener och svårighetsgraden av anafylaktiska reaktioner. Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av beta-blockerare till patienter med psoriasis eftersom hudreaktioner kan förvärras.

Eftersom karvedilol är en vasodilaterande beta-blockerare är det mer osannolikt med förvärrad perifer vaskulär sjukdom jämfört med konventionella beta-blockerare. Det finns emellertid ännu liten klinisk erfarenhet i denna patientgrupp. Detsamma gäller även för patienter med Raynauds fenomen, men symptomen kan förvärras.

Patienter som är kända långsamma metaboliserare av debrisokin bör övervakas noggrant under behandlingens initieringsskede (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper ).

Eftersom det finns begränsad klinisk erfarenhet bör karvedilol inte administreras till patienter med labil eller sekundär hypertoni, ortostatism, akut inflammatorisk hjärtsjukdom, hemodynamisk relevant obstruktion i hjärtklaffar eller utflödeskanaler, slutstadiet av perifer arteriell sjukdom, samtidig behandling med α1-receptorantagonist eller α2-receptoragonist.

På grund av den negativa dromotropa effekten bör karvedilol ges med försiktighet till patienter med AV-block I.

Beta-blockerare minskar risken för arytmier vid anestesi men risken för hypotension kan emellertid öka. Försiktighet bör därför iakttas vid användandet av vissa anestetika. Nyare studier antyder emellertid en fördel med beta-blockerare när det gäller att förhindra perioperativ hjärtmorbiditet samt minskad risk för att kardiovaskulära komplikationer ska inträffa.

Liksom är fallet med andra beta-blockerare bör inte karvedilolbehandlingen avbrytas plötsligt. Detta gäller speciellt för patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Karvedilol måste sättas ut gradvis under två veckor, t ex genom att den dagliga dosen minskas med hälften var tredje dag. Om nödvändigt bör utbytesterapi initieras samtidigt för att förhindra att angina pectoris förvärras.

Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Interaktioner

Antiarytmika. Enstaka fall av överledningsstörning, i sällsynta fall med hemodynamisk nedbrytning, har observerats hos patienter som intar karvedilol och (peroralt) diltiazem, verapamil och/eller amiodaron. Liksom är fallet med andra beta-blockerare bör noggrann övervakning av EKG och blodtryck genomföras vid samtidig administrering av kalciumkanalblockerare av typen verapamil och diltiazem pga AV-överledningsstörning eller risk för hjärtsvikt (synergistisk effekt). Noggrann övervakning bör genomföras i händelse av samadministrering av karvedilol och klass I-antiarytmika eller amiodaron terapi (peroralt). Bradykardi, hjärtstillestånd och ventrikelfibrillering har rapporterats kort efter initiering av behandling med beta-blockerare till patienter som står på amiodaron. Det finns risk för hjärtsvikt vid behandling med samtidig, intravenös klass IA eller IC antiarytmika.

Samtidig behandling med reserpin, guanetidin, metyldopa, guanfacin och monoaminooxidas hämmare (undantag MAO-B-hämmare) kan leda till ytterligare minskning av hjärtfrekvensen. Övervakning av vitala tecken rekommenderas.

Dihydropyridiner. Administrering av dihydropyridiner och karvedilol bör genomföras under noggrann övervakning eftersom hjärtsvikt och allvarlig hypotension har rapporterats.

Nitrater. Ökade hypotensiva effekter.

Hjärtglykosider. Man har sett en ökning av steady state digoxinhalterna med i genomsnitt 16% och av digitoxinhalterna med i genomsnitt 13% hos hypertonipatienter i samband med samtidig användning av karvedilol och digoxin. Övervakning av plasmadigoxinkoncentrationerna rekommenderas vid initiering, utsättning eller justering av karvedilolbehandlingen.

Andra antihypertensiva läkemedel. Karvedilol kan förstärka effekterna av andra, samtidigt administrerade antihypertensiva (t ex α1-receptorantagonister) och läkemedel med antihypertensiva biverkningar såsom barbiturater, fentiaziner, tricykliska antidepressiva, vasodilaterande ämnen och alkohol.

Ciklosporin. Plasmahalten av ciklosporin ökas när karvedilol samadministeras. Rekommendationen är att ciklosporinkoncentrationerna övervakas noggrant.

Antidiabetika inklusive insulin. Den blodsockersänkande effekten hos insulin och perorala diabetesmedel kan intensifieras. Symptom på hypoglykemi kan döljas. Det är nödvändigt med regelbunden kontroll av blodglukoshalterna på diabetespatienter.

Klonidin . När kombinationsbehandling med karvedilol och klonidin avbryts bör karvedilol sättas ut flera dagar innan klonidindosen gradvis minskas.

Inhalationsanestetika. Man måste vara uppmärksam på risken för en negativ inotrop och hypotensiv interaktion mellan karvedilol och anestetika vid anestesi.

NSAID:er, österogener och kortikosteroider. Karvedilolets antihypertensiva effekt minskar på grund av vatten- och natriumretention.

Läkemedel som inducerar eller hämmar cytokrom P450 enzymer.

Patienter som står på läkemedel som inducerar (t ex rifampicin och barbiturater) eller hämmar (t ex cimetidin, ketokonazol, fluoxetin, haloperidol, verapamil, erytromycin) cytokrom P450 enzymer måste kontrolleras noggrant vid samtidig behandling med karvedilol eftersom serumkarvedilolkoncentrationerna kan minskas genom den först nämnda gruppen läkemedel och ökas genom enzymhämmare.

Sympatomimetika med alfa-mimetiska och beta-mimetiska effekter. Risk för hypertension och kraftig bradykardi.

Ergotamin . Ökad vasokonstriktion.

Neuromuskulära blockerande ämnen. Ökat neuromuskulärt block.

Graviditet

Kategori C

Användande av karvedilol rekommenderas ej under graviditet och amningsperiod.

Karvedilol visade inga teratogena effekter i reproduktionsstudier på djur, men tillräckliga kliniska data på säkerheten hos gravida kvinnor saknas(se 5.3 ”Prekliniska säkerhetsdata”).

Beta-blockerare minskar placentaperfusion vilket kan resultera i intrauterin fosterdöd samt immatur och prematur förlossning. Dessutom kan beta-blockerare ge skadliga reaktioner (speciellt hypoglykemi, bradykardi, andningsdepression och hypotermi) på foster eller nyfödda. Det råder ökad risk för hjärt- och lungkomplikationer hos det nyfödda barnet i perioden efter födelsen. Karvedilol bör endast användas av gravida kvinnor om den potentiella fördelen för modern överväger den potentiella risken för foster/neonatal. Behandlingen bör avbrytas 2-3 dagar för förväntad nedkomst. Om detta inte är möjligt måste det nyfödda barnet övervakas under de 2-3 första levnadsdagarna.

Amning

Grupp IVa

Karvedilol är lipofilt och enligt resultat från studier på digivande djur utsöndras karvedilol och dess metaboliter i modersmjölk. Mödrar som står på karvedilol bör därför inte amma.

Trafik

Vissa personer kan få nedsatt reaktionsförmåga, speciellt vid initiering och dosjustering av läkemedlet. Vid god terapeutisk kontroll känner man inte till att karvedilol minskar förmågan att framföra fordon eller använda maskiner.

Biverkningar

Biverkningar förekommer huvudsakligen i början av behandlingen.

Biverkningar hos patienter med hjärtsvikt enligt rapporter från kliniska studier.

I tabellen nedan listas de biverkningar som i kliniska studier inträffade hos patienter med hjärtsvikt och vilka ej sågs förekomma lika frekvent hos patienter som erhöll placebo.

Mycket vanliga

(>1/10)

Vanliga

(>1/100)

Mindre vanliga

(>1/1000, <1/100)

Sällsynta

(<1/1000)

Blodet och lymfsystemet

Lätt trombocytopeni

Metabolism och nutrition

Hyperglykemi*

Perifera ödem

Hypervolemi

Vätskeretention

Centrala och perifera nervsystemet

Yrsel

Synkope

Ögon

Synrubbningar

Hjärtat

Ödematösa fötter Bradykardi

Totalt AV block

Förvärrad hjärtsvikt

Njurar och urinvägar

Försämrad njurfunktion

Blodkärl

Ortostatisk hypotension

Mag-tarmkanalen

Illamående

Diarré

Kräkning

Förstoppning

Reproduktions-organ och bröstkörtel

Genitalt ödem

Allmänna symtom och/ eller symtom vid administrerings-stället

Ödem

*Hyperglykemi (för patienter med diabetes mellitus, se avsnitt Varningar och försiktighet)

Akut njurinsufficiens och störningar i njurfunktionen hos patienter med allmän ateroskleros och/eller nedsatt njurfunktion har visat sig vara sällsynta biverkningar.

Frekvensen av biverkningar är inte dosberoende, med undantag för yrsel, synrubbningar, bradykardi och förvärrad hjärtinsufficiens.

Minskade hjärtsammandragningar under dostitrering kan förekomma, men detta är sällsynt.

Mycket vanliga

(>1/10)

Vanliga

(>1/100)

Mindre vanliga

(>1/1000, <1/100)

Sällsynta

(<1/1000)

Mycket sällsynta

(<1/10 000)

Blodet och lymfsystemet

Lätt trombo-cytopeni

Leukopeni

Metabolism och nutrition

Hyper-kolesterolemi

Perifera ödem

Psykiska störningar

Sömn-rubbningar

Depression

Centrala och perifera nervsystemet

Yrsel*

Huvudvärk*

Parestesi

Synkope*

Ögon

Minskad tårproduktion

Synrubbningar

Hjärtat

Bradykardi*

Blodkärl

Ortostatisk hypotension*

Perifer cirkulatorisk svikt

Andnings- vägar, bröstkorg och mediastinum

Nästäppa

Mag-tarmkanalen

Illamående

Magsmärta

Diarré

Förstoppning

Kräkning

Muntorrhet

Muskulo-skeletala systemet, bindväv och benvävnad

Smärta i extremiteter

Njurar och urinvägar

Försämrad njurfunktion

Miktionssvårigheter

Reprodukti-onsorgan och bröstkörtel

Impotens

Allmänna symtom och/eller symtom vid administre-ringsstället

Trötthet*

Undersök-ningar

Förhöjda serum- transaminaser

* Dessa reaktioner inträffar speciellt i början av behandlingen.

Mycket sällsynta biverkningar inkluderar angina, AV block och förvärrande av symptomen hos patienter som lider av claudicatio intermittens eller Raynauds fenomen.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum. Astmatisk dyspné är en vanlig biverkan hos predisponerade patienter.

Hud- och subkutan vävnad: Olika hudreaktioner har rapporterats i sällsynta fall (t ex allergiskt exantem, urtikaria, pruritus och lichen planus-liknande reaktion). Psoriatiska hudutslag kan inträffa eller redan förekommande utslag kan förvärras.

Framförallt icke-selektiva beta-blockerare kan också göra att latent diabetes mellitus blir manifest, att manifest diabetes förvärras samt att blodglukoskontrollen rubbas. Även lätta rubbningar i glukosbalansen är möjliga, men inte vanliga, vid behandling med karvedilol.

Överdosering

Symptom. Överdosering kan ge allvarlig hypotension, bradykardi, hjärtsvikt, kardiogen chock och hjärtstillestånd. Andningsproblem, bronkospasm, kräkning, sänkt medvetandegrad och konvulsioner kan förekomma.

Behandling. Förutom normala tillvägagångssätt vid överdosering måste vitala tecken övervakas och om nödvändigt korrigeras på IVA-enhet. Följande stödjande åtgärder kan vidtas:

Atropin: 0,5-2 mg intravenöst (för behandling av allvarlig bradykardi).

Glukagon: initialt 1–10 mg intravenöst, följt av långsam infusion 2–5 mg/tim (så att den kardiovaskulära funktionen bibehålls).

Sympatomimetika enligt effekt och patientvikt: dobutamin, isoprenalin eller adrenalin.

Om perifer vasodilatation är det dominerande överdoseringssymtomet måste patienten ges noradrenalin eller etilefrin. Patientens cirkulation måste övervakas kontinuerligt.

Om patienten har bradykardi och inte svarar på farmakoterapi bör pacemakerterapi påbörjas. För behandling av bronkospasm måste patienten ges beta-sympatomimetika (som aerosol, eller intravenöst om aerosolen inte ger adekvat effekt) eller teofyllin intravenöst. Om patienten har kramper kan diazepam administreras som långsam intravenös injektion.

Karvedilol är till stor del proteinbundet och kan därför inte elimineras genom dialys.

Observera! I händelse av allvarlig överdosering när patienten är i chock bör stödjande behandling fortsätta under tillräckligt lång tid eftersom elimination och redistribution av karvedilol förmodligen är långsammare än normalt. Behandlingstiden med antidoten beror på hur allvarlig överdoseringen är, stödjande behandling måste fortgå tills patientens tillstånd stabiliseras.

Farmakodynamik

Karvedilol är en vasodilaterande icke-selektiv beta-blockerare som minskar det perifera kärlmotståndet genom selektiv alfa-1 receptor blockering och som hämmar renin-angiotensin genom icke-selektiv beta-blockering. Plasmareninaktiviteten minskas och vätskeretention är sällsynt.

Karvedilol har ingen egenstimulerande sympatikoton aktivitet (ISA). Liksom propranolol har det membranstabiliserande egenskaper.

Karvedilol är ett racemat bestående av två stereoisomerer. Båda enantiomererna befanns ha alfa-adrenerg blockerande aktivitet i djurstudier. Icke-selektiv beta1 och beta2-adrenoceptorblockering hänför sig huvudsakligen till S(-) enantiomeren.

De antioxidativa egenskaperna hos karvedilol och dess metaboliter har påvisats i

in vitro och in vivo djurstudier samt in vitro i ett antal humana celltyper.

Hos hypertonipatienter ser man en sänkning av blodtrycket som inte associerades med en samtidig ökning i det perifera motståndet, vilket observerades med rena beta-blockerande medel. Pulsen minskas något. Slagvolymen förblir oförändrad.

Renalt blodflöde och -funktion förblir normal, så även perifert blodflöde. Därför är kalla extremiteter, vilket ofta observeras med beta-blockerare, sällsynt förekommande. Karvedilol ökar plasmakoncentrationen av norepinefrin hos hypertensiva patienter.

Vid långvarig behandling av patienter med angina har karvedilol visat sig ha en anti-ischemisk effekt och ge smärtlindring. Hemodynamiska studier visar att karvedilol minskar ventrikulär pre- och after-load. Hos patienter med vänsterkammardysfunktion eller kongestiv hjärtsvikt har karvedilol gynnsam effekt på hemodynamiken vad gäller vänsterkammarejektionsfraktion och vänsterkammardimensioner. Karvedilol minskar dödligheten och behovet av kardiovaskulär sjukhusvistelse hos patienter med hjärtsvikt.

Karvedilol har ingen negativ effekt på serumlipidprofil eller elektrolyter. Förhållandet mellan HDL (högdensitets lipoproteiner) och LDL (lågdensitets lipoproteiner) förblir oförändrad.

Farmakokinetik

Allmänna egenskaper. Den absoluta biotillgängligheten av peroralt administrerat karvedilol är ca 25%. Maximal plasmakoncentration nås ca. 1 timme efter intag. Det råder linjär korrelation mellan dos och plasmakoncentrationer. Hos patienter med långsam hydroxylering av debrisokin, ökade plasmakoncentrationen av karvedilol upp till 2 till 3 gånger jämfört med snabba debrisokinomsättare. Födointag påverkar inte biotillgängligheten även om tiden för att uppnå maximal plasmakoncentration fördröjs. Karvedilol är en starkt lipofil substans. Ca. 98% till 99% av karvedilol är bundet till plasmaproteiner. Dess distributionsvolym är ca.

2 l/kg. Första passage effekten efter peroral administrering är ca. 60-75%.

Den genomsnittliga eliminationshalveringstiden för karvedilol varierar mellan 6 och 10 tim. Plasmaclearance är ca. 590 ml/min. Eliminationen sker främst via gallan. Utsöndringen sker huvudsakligen via feces. En mindre del elimineras via njurarna som metaboliter.

Man har funnit att karvedilol genomgår omfattande metabolisering till olika metaboliter, vilka huvudsakligen elimineras i gallan. Karvedilol metaboliseras i levern främst genom aromatisk ringoxidation och glukuronidering. Demetylering och hydroxylering vid fenolringen lämnar ifrån sig tre aktiva metaboliter med beta-blockerande aktivitet. Jämfört med karvedilol har dessa tre aktiva metaboliter svag vasodilaterande effekt. Med utgångspunkt från prekliniska studier har 4’-hydroxy-fenolmetaboliten en beta-blockerande aktivitet som är 13 gånger starkare än den för karvedilol. Metabolitkoncentrationerna hos människa är emellertid ca. 10 gånger lägre än för karvedilol. Två av hydroxykarbazolmetaboliterna av karvedilol är starkt potenta antioxidanter, med en 30-80 gånger högre potens jämfört med karvedilol.

Egenskaper hos patienten. Farmakokinetiken för karvedilol påverkas av patientens ålder; plasmahalterna av karvedilol är ca. 50% högre hos äldre patienter jämfört med yngre patienter. I en studie på patienter med levercirros var biotillgängligheten fyra gånger högre och peak plasma halten fem gånger högre och distributionsvolym tre gånger högre än bland friska personer. Hos vissa av hypertonipatienterna med medelsvår (kreatininclearance 20-30 ml/min) eller allvarlig (<20 ml/min) njurinsufficiens, såg man en ökning i plasmakoncentrationen av karvedilol med ca 40-55%, jämfört med patienter med normal njurfunktion. Det fanns emellertid stor variation i resultaten.

Prekliniska uppgifter

Studier på råtta och mus visade ingen karcinogen risk med karvedilol vid doser på

75 mg/kg och 200 mg/kg (38–100 gånger den humana maximala dagliga dosen).

Karvedilol uppvisade ingen mutagen risk i studier som genomfördes på däggdjur eller andra djur in vitro eller in vivo.

När höga doser av karvedilol administrerades till dräktiga råttor (≥ 200 mg/kg =

≥ 100 gånger den humana maximala dagliga dosen), observerade man biverkningar vad gäller dräktighet och fertilitet. Fysisk tillväxt och fosterutveckling försenades vid doser på ≥ 60 mg/kg (≥ 30 gånger den humana maximala dagliga dosen). Embryotoxicitet (ökad dödlighet efter implantat av embryo) inträffade, men det uppstod inga deformationer på råtta eller kanin vid doser på 200 mg/kg respektive 75 mg/kg (38–100 gånger den humana maximala dagliga dosen).

Innehåll

En tablett innehåller 3,125 mg, 6,25 mg, 12,5 mg eller 25 mg karvedilol.

Beträffande hjälpämnen se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Laktosmonohydrat

Cellulosa, mikrokristallin

Krospovidon

Povidon K30

Kiseldioxid, kolloidal vattenfri

Magnesiumstearat

Färgämnen:

3,125 mg: Järnoxid, röd (E172)

6,25 mg: Järnoxid, gul (E172)

12,5 mg: Järnoxid, röd (E172) och järnoxid, gul (E172)

Blandbarhet

Ej relevant.

Hantering, hållbarhet och förvaring

4 år.

Polyeten (PE-HD) burk och lock: Förvaras i originalförpackningen.

Blister (Al/PVC): Förvaras i originalförpackningen.

Inga särskilda anvisningar.

Förpackningsinformation

Carvedilol HEXAL
Tablett 3,125 mg (ljusröd, rund, Ø 7 mm, konvex, brytskåra, märkt C1)
30 styck blister, 111:50, (F)
Tablett 6,25 mg gul, rund, konvex, delbar tablett med brytskåra, märkt C2
100 styck blister, 152:-, (F)
100 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Tablett 12,5 mg (rödbrun, rund, Ø 7 mm, konvex, brytskåra, märkt C3)
30 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
100 styck blister, 74:50, (F)
100 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Tablett 25 mg (vit, rund, Ø 9 mm, konvex, brytskåra, märkt C4)
30 styck blister, 158:-, (F)
30 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
100 styck blister, 170:50, (F)
100 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
250 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

Liknande preparat inom:

Karvedilol

© Läkemedelsverket